Högsta domstolens dom har avgörande betydelse för elever med funktionsnedsättning. Domen klargör att barn med funktionsnedsättning har rätt till upprättelse för diskriminering när skolor inte sätter in särskilt stöd. Malmö mot Diskriminering har drivit målet, som handlar om ett barn som har en funktionsnedsättning och som inte har fått det stöd han har rätt till under en lång period.

En viktig fråga i målet har varit skolans ansvar innan en elev har fått en fastställd diagnos.

”Högsta domstolen är tydliga med att det inte krävs en diagnos och att en skola inte kan vara passiv när det är uppenbart att en elev har behov av stöd.” säger Johanna Ingemarsson, ombud i målet.

Det är vanligt att skolor bryter mot lagen och diskriminerar sina elever i form av bristande tillgänglighet. Både Malmö mot Diskriminering och Diskrimineringsombudsmannen får varje år in ett stort antal ärenden om bristande tillgänglighet i skolan.

”Det är positivt att Högsta domstolen särskilt trycker på barns rättigheter enligt barnkonventionen och det särskilda allvar som det innebär för ett barn att gå miste om sin rätt till utbildning när skolan inte är tillgänglig.” säger Disa Nordling, ombud i målet.

Domen innebär ett klargörande av diskrimineringslagens skydd för elever med funktionsnedsättning och att alla skolhuvudmän är skyldiga att säkerställa att dessa barn får det stöd de har rätt till.

”Domen är en viktig upprättelse för det som varit och vi är väldigt glada över den förändring den kan skapa för andra.” säger eleven och hans vårdnadshavare.

Fakta Bristande tillgänglighet i skolan

Alla barn ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt i skolan utifrån sina egna förutsättningar. Enligt skollagen måste därför skolan göra extra anpassningar och sätta in särskilt stöd för att elever som befaras att inte nå kunskapskraven ska få den hjälp de behöver. Skolan är också skyldig att ge särskilt stöd till elever som klarar kunskapsmålen men som uppvisar andra svårigheter i skolan. Skyldigheten att ge stöd gäller oavsett om ett barn har en funktionsnedsättning eller inte.

När ett barn som har en funktionsnedsättning inte ges det stöd som den har rätt till utgör det diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Det innebär att skolan inte bara bryter mot skollagen utan även mot diskrimineringslagen.

Diskrimineringslagens definition av funktionsnedsättning är ”varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå”. Exempel på funktionsnedsättningar är cerebral pares, hörselnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning, ADHD, autism och dyslexi. Det finns inget krav på diagnos i lagen.

Tidigare praxis

Sedan november 2020 är det fastställt i praxis att skolor som inte lever upp till skollagens krav på att ge elever med funktionsnedsättningar särskilt stöd inom rimlig tid utsätter dessa elever för diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Läs mer om vår tidigare hovrättsdom från år 2020.

Pågående projekt – Rätt på Riktigt

I projektet Rätt på Riktigt samverkar Malmö mot Diskriminering med 25 olika organisationer med det gemensamma syftet att se till att fler elever med särskilda behov ska få sina rättigheter tillgodosedda i skolan. Bland samverkansorganisationerna finns Riksförbundet Attention, Funktionsrätt Sverige, Riksförbundet FUB, Dyslexiförbundet, RBU, Föreningen Wadajir, Spelis, Sveriges elevråd, flera av landets antidiskrimineringsbyråer samt föräldranätverken Elevens rätt och Rätten till utbildning.  Projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden men alla kostnader som rör domstolsprocesser (till exempel arbetstid) står Malmö mot Diskriminering för.