Vi skapar genomslag för diskrimineringslagen
Att driva domstolsprocesser och att använda diskrimineringslagstiftningen i praktiken är centralt för Malmö mot Diskriminering. Vi driver ofta våra rättsfall utifrån målsättningen att åstadkomma en bredare samhällsförändring, så kallad strategisk processföring.
Resultatet av en strategisk domstolsprocess kan till exempel betyda att andra inte behöver gå till domstol utan kan använda sig av den befintliga domen som påtryckningsmedel. Domstolsprocessen är en del av ett djupare förändringsarbete där vi genom opinionsbildning försöker skapa uppmärksamhet och fokus på missförhållanden eller brister. Två exempel på hur vi arbetat med strategisk processföring gäller skyddet mot diskriminering för transpersoner och skyddet mot bristande tillgänglighet i skolan. Läs mer om dem här.
Sju diskrimineringsgrunder
I juni 2024 vann Malmö mot Diskriminering det första målet om bristande tillgänglighet i skolan som prövats av Högsta domstolen. Domstolen slog fast att det faktum att skolan i Malmö inte haft kännedom om elevens diagnos inte var skäl nog att inte sätta in de anpassningar eleven behövde i tid. Domen blir prejudicerande i frågan och är en stor seger för alla Sveriges skolelever i behov av särskilt stöd.
I maj 2022 vann vi det första målet som har prövat om det utgör diskriminering att neka en person att ta del av tjänster på grund av att personens röst inte överensstämmer med det kön som namn och personnummer indikerar. I det aktuella målet hade en transkvinna nekats att använda Skandinaviska Enskilda Bankens (SEB:s) telefonbankstjänster för att bankens medarbetare bedömde att kvinnans röst lät ”lite för manlig”. Hovrätten konstaterade att ett sådant förfaringssätt, där en persons röst bedöms utifrån ett antagande om kön, särskilt missgynnar transpersoner.
År 2020 vann vi det första diskrimineringsmålet någonsin gällande bristande pedagogisk tillgänglighet. Både tingsrätten och hovrätten fällde skolan för diskriminering eftersom den inte utrett elevens behov av särskilt stöd eller satt in åtgärder inom rimlig tid. I och med att Högsta domstolen inte meddelade prövningstillstånd i målet står hovrättens dom fast. Därmed är det fastställt i praxis att skolor som inte lever upp till skollagens krav att ge elever extra anpassningar och särskilt stöd också utsätter dessa elever för bristande tillgänglighet, en överträdelse som ger rätt till diskrimineringsersättning.
Veckan efter hovrättens dom såg vi en markant ökning i antalet anmälningar från barn och unga gällande bristande tillgänglighet i skolan. Det visar på ett strukturellt behov av att införa ett barnrättsperspektiv i verksamheter som har hand om barn och unga med funktionsnedsättningar, i syfte att förbättra kvaliteten på de åtgärder och beslut som fattas.
