Skola
Diskrimineringsförbudet
Det är förbjudet för den som bedriver verksamhet som avses i skollagen eller annan utbildningsverksamhet att diskriminera något barn eller elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Om så sker kan detta berättiga till diskrimineringsersättning enligt diskrimineringslagen. Detta gäller samtliga former av diskriminering, direkt, indirekt, trakasserier, sexuella trakasserier, instruktion att diskriminera och bristande tillgänglighet.
Bristande tillgänglighet
Enligt 2 kap. 5 § diskrimineringslagen får den som bedriver verksamhet som avses i skollagen eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Det vill säga all skolpersonal är bunden att följa lagen.
1 kap. 8 § andra stycket skollagen hänvisar också till diskrimineringslagens bestämmelser och av 10 § framgår särskilt att:
- I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.
- Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas.
- Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne.
- Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Två domar av betydelse
I juni 2024 vann Malmö mot Diskriminering det första målet någonsin om bristande tillgänglighet som prövats av Högsta domstolen. HD- domen har avgörande betydelse för elever med funktionsnedsättning. Domen klargör att barn med funktionsnedsättning har rätt till upprättelse för diskriminering när skolor inte sätter in särskilt stöd. Målet handlar om ett barn som har en funktionsnedsättning och som inte har fått det stöd han har rätt till under en lång period.
Sedan november 2020 är det fastställt i praxis att skolor som inte lever upp till skollagens krav att ge elever extra anpassningar och särskilt stöd också utsätter dessa elever för bristande tillgänglighet, en överträdelse som ger rätt till diskrimineringsersättning.
Malmö mot Diskriminering företrädde eleven i fråga i tingsrätt och hovrätt.
Trakasserier och sexuella trakasserier
Skyldighet att utreda och åtgärda
Om ett barn, en elev, student eller studerande anser sig utsatt för trakasserier, eller sexuella trakasserier, i samband med verksamheten så är utbildningsanordnaren skyldig att utreda om trakasserier skett och om så är fallet sätta in åtgärder för att trakasserier inte ska ske igen. Utredningen ska ske skyndsamt och det är av stor vikt att utredningen görs på ett sätt som inte förvärrar för den som påtalat trakasserier. Utbildningsanordnare kan inte heller nöja sig med att ord står mot ord utan måste i sådana fall utreda vidare. Om inte detta görs anses utbildningsanordnaren ha brutit mot utredningsskyldigheten och kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning. Om utredningen visar att trakasserier har skett så är utbildningsanordnaren skyldig att vidta åtgärder för att få trakasserierna att upphöra och förhindra att de sker igen. Gör inte utbildningsanordnaren det, eller inte vidtar tillräckliga åtgärder, så anses utbildningsanordnaren ha brutit mot åtgärdsskyldigheten och kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning.
Skyldighet att lämna ut meriter
Om en sökande nekas tillträde till en utbildning eller inte tagits ut till prov eller intervju så har sökanden rätt att få en skriftlig uppgift om de meriter de hade som blev antagna till utbildningen eller togs ut till provet eller intervjun. Detta för att en sökande till en utbildning ska kunna jämföra sina egna meriter och säkerställa att diskriminering inte har skett.
Aktiva åtgärder
Utöver det som gäller för samtliga utbildningsanordnare så finns specifika krav på verksamheter som går under högskolelagen. Högskolans aktiva åtgärdsarbete ska omfatta:
- antagnings- och rekryteringsförfarande,
- undervisningsformer och organisering av utbildningen,
- examinationer och bedömningar av studenternas prestationer,
- studiemiljö, och
- möjligheter att förena studier med föräldraskap.
Vad innebär samverkan med deltagare och anställda i verksamheten?
Utbildningsanordnaren är skyldig att samverka med deltagare och anställda i verksamheten i det aktiva åtgärdsarbetet. Med deltagare menas de barn, elever eller studenter som är en del av verksamheten. Det finns inga direkta krav på hur samverkan ska ske utan detta avgörs inom varje utbildningsverksamhet men det är viktigt att utbildningsanordnaren samverkar med t.ex. elev- och studerande organisationer och att det aktiva åtgärdsarbetet förankras hos alla olika grupper i verksamheten.
Vad händer om utbildningsanordnaren inte följer reglerna om aktiva åtgärder?
Om en utbildningsanordnare brister i det aktiva åtgärdsarbetet kan Diskrimineringsombudsmannen ta frågan till Nämnden mot diskriminering som kan förelägga utbildningsanordnaren att utföra det aktiva åtgärdsarbetet, ett sådant föreläggande förenas med ett vite som utbildningsanordnaren får betala om arbetet inte utförs inom rimlig tid.
Särskilda regler för högskolan
De utbildningsanordnare som omfattas av skollagen, högskolelagen eller lagen om tillstånd att utfärda vissa examina har en skyldighet att arbeta förebyggande mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Detta innebär bland annat att:
Utbildningsanordnaren är skyldig att skriftligt dokumentera
- vilka risker för diskriminering och hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter som finns i verksamheten
- analys av orsaker till upptäckta risker och hinder
- de åtgärder som ska vidtas för att förebygga hinder och risker för diskriminering
- uppföljning och utvärdering av hur föregående års planerade åtgärder har genomförts
- hur samverkan med deltagare (elever/studenter/barn) och anställda i verksamheten skett i dessa frågor
Vidare är utbildningsanordnare skyldiga att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Dessa riktlinjer och rutiner ska följas upp och utvärderas så att de används i praktiken.
